Hmm.. Nu vet jag inte om jag ska vara negativ eller positiv längre.
Är nånstans i mitten
Jag har börjat arbetsträna
Vilket i sig är väldigt skönt, men oerhört påfrestande.

Jag har börjat ta kontak med en gammal vän som jag svek men vet ej hur
Men jag är oftast ett svin så det är inte så konstigt.

Min hjärna känns helt mosad och krossad och allt vad det nu man kan kalla det.
Men jag försöker ta ett steg i taget, en dag i taget och inte hoppas för mycket.
För om jag får en motgång så vet jag inte hur jag ska hantera det.

Ska vara den starka föräldern och försöker. Inombords så är jag ett levande Tjernobyl
Så det är väldigt hårt och jobbigt att försöka vara positiv och visa den goda sidan utåt
Då man bara har lust att slå sönder allt och alla.

Men det är bara bita ihop för annars fungerar inget i mitt liv.

det var väl allt för denna gång..